En stad i förändring

Du kan lämna kommentarer längst ner på sidan!

Folkpartiet liberalernas vision är att bygga ett tryggare, hållbarare, vackrare och mer spännande Göteborg där alla medborgare ges lika möjligheter att bygga och påverka sin miljö. Utgångspunkten för oss är att den enskilda människan ska ges valfrihet och ha makt över sitt eget boende. Vi vill bygga en stad där folk vill vara stora delar av dygnet med blandade upplåtelseformer, där det är bostadskonsumenternas val som styr och inte politiska beslut.


Det behövs en helhet i stadsbyggnadsarbetet

Vi vill ha en funktion som ser helheten, som har en vision som också ska hjälpa oss göteborgare att kanske se lite längre. Stockholm, Malmö och Köpenhamn har en stadsarkitekt. Två av städerna är större och en är mindre än Göteborg, och de ligger i dag i framkant på en otroligt spännande stadsutveckling.

• Behöver Göteborg en Stadsarkitekt?
• Ska Stena Lines Danmarks terminal flyttas längre ut i hamnen?
• Ska den nya Göta älvbron vara låg eller hög?


Det kan byggas mer i Göteborg

Bristen på bostäder i Göteborg får stora konsekvenser för många människor. Ungdomar kan inte hitta lägenhet utan blir kvar hemma hos föräldrarna eller flyttar mellan olika andra- eller tredjehandskontrakt. Därför är det viktigt att bygga små och billiga lägenheter, som exempelvis på Friggagatan och se till att sådana lägenheter som fortfarande finns kvar i exempelvis Gårda inte rivs.

Många blir kvar i ett boende som inte är optimalt för familjens behov. Barnfamiljer har inte råd att köpa det hus de vill ha i Göteborg, utan flyttar en bra bit utanför kommunen. Äldre blir kvar i ett hus som har blivit för stort för att de inte kan hitta ett boende som passar de egna behoven. Vi är bara i början på en utveckling där många äldre vill förändra sitt boende. Alla äldre har inte samma önskningar och behov. Det kommer att behövas många nya boenden i en ökande takt framöver för den åldrande befolkningen i Göteborg. Det är en stor utmaning.

Varje ny högskoletermin saknas studentbostäder. Kunskapsstaden Göteborg behöver studenterna för att utvecklas.

• Ska lägenheterna i Gårda bevaras? Eller ska de rivas för att kunna bygga nytt?
• Var ska det byggas nya studentbostäder? Kan bostäderna byggas enklare?
• Vilka konsekvenser får bostadsbristen i Göteborg för dig? Berätta!


Nya kompetenser i byggandet

Sociala perspektivet har blivit en av de viktigaste byggstenarna i samhällsplaneringen. Det behövs mer socialt tänkande i hela planeringsprocessen från och med första utkastet i programarbetet till detaljplanen. I dag är det för många ingenjörer, arkitekter och byggare i processen och för lite beteendevetare. Den sociala dimensionen måste få lika stor plats och inflytande som de redan etablerade delarna i samhällsplaneringen.

Vi måste våga släppa in fler aktörer när vi bygger nytt. För att skapa en stad som lockar och utmanar behöver vi fler impulser med ett nytänkande i arkitekturen.

• Vad behöver beaktas när man bygger nytt?
• Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för fler och nya entreprenörer på bostadsmarkanden?


Förtäta Göteborg

En stad som utvecklas behöver vara utmanande och tilltalande för att locka till sig människor. Därför är målet inte bara att bygga nytt utan också att bevara äldre byggnader. På så sätt kan vi ha kvar det kulturarv som finns runt om i vår stad. Genom att i tid ta hand om våra byggnader kan vi skapa ett spännande stadsrum för kommande generationer.

• Var i Göteborg kan man förtäta?
• Ska Skanstorget bebyggas?
• Vad tycker du om det förslag för Skeppsbron, den del av Södra Älvstranden som ligger mellan Rosenlund och Stora Bommen, som Stadsbyggnadskontoret har tagit fram?
• Ringön, Frihamnen och Gullbergsvass är idag tre områden som skulle kunna exploateras för bostäder och kontor, vad tycker du?
• Bangårdsförbindelsen kan skapa nya möjligheter för Göteborg, hur skulle du vilja ha det?


Fler höghus i stadsbilden

Göteborg behöver fler höghus och en varierad skyline. Det är en intressant tanke att nu när vi planerar för framtida områden i Göteborg, få in något spännande och utmanande i stadsbilden. Ett område som skulle kunna passa för höghus är rondellen vid Röda Sten (Älvsborgsbrons fäste).

• Var tycker du att höga hus kan byggas i Göteborg? Finns det någonstans där man inte bör bygga höga hus?
• Ska vi bebygga Bananpiren med höghus?


Snabbare byggprocesser

Bostadsbyggande är en komplicerad process. Det tar lång tid för kommunen att ta fram de planer som måste finnas innan en byggare ens kan börja bygga. Alla som bor runt omkring har rätt av överklaga nya planer, vilket skjuter upp processen, eftersom många inte vill ha förändringar i det egna grannskapet. Det är dyrt att bygga nytt, och det är därför nästan omöjligt att få fram nya bostäder där människor med begränsande ekonomi kan bo.

Kön till stadsbyggnadskontoret för att få besked om bygglov är lång. Speciellt drabbade är små företag och enskilda. Man ska inte behöva vänta i flera år på att få sina ansökningar prövade. Köerna måste snabbt kortas och arbetet måste effektiviseras för att möta medborgarnas behov. Även om byggplaner skickas ut på både samråd och utställningar tror vi att vi behöver hitta nya forum för att göteborgarna ska känna sig delaktiga i planeringen av vår stad.

• Behövs det införas en plan- och bygglovsgaranti? Om ja, hur ska den utformas?
• Finns det andra möjligheter att snabba på nuvarande processer?
• Vad kan man göra åt den attityd som finns hos många människor att det helst inte ska ske några förändringar i det egna grannskapet?


Skapa boendekarriärer

Göteborg är Sveriges mest segregerade stad, så även på bostadsmarknaden. En bra bostadspolitik i problemtyngda områden är en politik som ger människor stora möjligheter att påverka såväl boendemiljö som boendekostnader. Att äga sin bostad är den rakaste och enklaste vägen dit. Det skapar dessutom direkta incitament att aktivt verka för en förbättring av hela bostadsområdets villkor. I ett välfungerande och tryggt område går bostadspriserna upp och det är ingen nackdel om kampen mot utanförskapet
lönar sig också i en privatekonomisk mening.

• Ska regelverket för att ombilda hyresrätter bli enklare?
• Hur ger vi fler göteborgare möjligheten att äga sin bostad?


Olika former av boenden

För närvarande är det enklast att bygga hyresrätter. Det är bra att bygga hyresrätter där det finns andra upplåtelseformer. Men vi får inte glömma att om vi ska ha den blandade staden måste vi bygga både bostadsrätter och egna hem, ägarlägenheter etc. Konceptet att blanda boendeformer är viktigt, såväl i förort som centrala delar av staden.

• Var tycker du att vi ska bygga bostäder i ditt närområde och vilken sorts bostäder skulle du vilja se att det byggs där du bor?
• Är det viktigast att bygga lägenheter i centrala lägen eller småhus längre från stan?
• Hur kan man göra för att bygga nya bostäder som inte blir så dyra?

Annonser

42 kommentarer till En stad i förändring

  1. Bengt Humble skriver:

    Här får ni en bild på min dröm om ett Göteborg med bättre kollektivtrafik:

    Bygg en terminal för tåg, pendeltåg, bussar och bilar i berget öster om E6. En Bergsterminal!
    Bygg en förlängning av Vasagatan över Heden till Bergsterminalen! En Stationsaveny!
    Stationsavenyn ska vara trädplanterad som en boulevard. Där ska bara vara gående och taxi. Gärna spårtaxi.
    Gamla stationen kan finnas kvar tills vidare för dom tåg som den kan passa för.
     
    Västlänken behöver inte byggas! 20 miljarder till tunneln kan i stället användas till Stationsavenyn och Bergsterminalen.
     
    Göteborgs stad får en hållbar trafiklösning som inte översvämmas genom växthuseffekten. Det är stor risk att järnvägstunneln kommer att bli vattenfylld när Gudruns storasyster kommer.

    En bergsäker lösning!

  2. Medgöteborgare skriver:

    Trevligt (och modigt) initiativ från folkvalda att erbjuda en öppen diskussion.
    Många av frågorna ni ställer ovan ser jag som nyckelfrågor för det kommande stadsbyggeriet i vår stad.

    Var kan man förtäta?
    -Både centralt, halvcentralt och i ytterområden.
    Centralt därför att det faktiskt finns gott om ytor utan att omhändertagna grönområden behöver röras, i kombination med alla andra fördelar det ger som redan nämnts i kommentarerna.
    Halvcentralt och i ytterområdena därför att de faktiskt är etablerade stadsdelar, men många av dom saknar egna ben att stå på – dvs näringsliv, olika typer av boende, kultur och nöjen med mera.
    Det är förmodligen en anledning till att trycket på centrum är stort både gällande boende och kultur/nöjesbesök, alltså att det saknas något i den egna stadsdelen.
    Jag ser hellre en viss utspridning av det innerstan idag har att erbjuda så att invånare känner sig hemmastadda i sin egen stadsdel. City kommer ändå att förbli attraktivt, speciellt när det förtätas med fler boende.

    Redan attraktiva ”mellanstadsdelar” som Majorna, borde man inte vara rädd för att förtäta i. Jag ser några lägen som kan kompletteras med högre hus, till exempel korsningen där Shell-macken ligger idag uppe på Djurgårdsgatan. Sådana förtätningar gör Götet till en av attraktiv storstad på riktigt, till skillnad från pariserhjul och parkeringshus.

    Men det räcker inte med visioner för att det ska bli bättre än det som byggs idag. Ni politiker behövs för att ställa krav. Ni måste ha kurage att stå emot byggindustrins mallar – även, eller kanske framförallt, liberaler.
    Om politisk prestige är ett hinder för att nå gemensamma mål (t ex översiktsplanerna), då måste prestigen släppas!

    En fråga tillbaka till FP:
    hur ställer ni er till en lågbro, givetvis öppningsbar, i centrala Älvstaden, dvs som tidigare föreslagits men avstrukits?
    Det är en mycket konkret fråga, som berör många göteborgre, och som kan få väljare att väga mellan MP och FP.

  3. IE skriver:

    Förtäta förtäta förtäta!

    Det absolut viktigaste för Göteborg är att det blir en tät sammanbyggd stad. Vi behöver bygga tät kvartersstad och den måste vara funktionsblandad.

    En stadsplan med tät kvartersstad bör utformas. Byggherrar tillåts sedan bygga utefter planen. En byggherre ska inte tillåtas bebygga flera kvarter nära varandra för då blir det en monoton stadsbild.

    För att bryta den totala segregationen som finns i Göteborg måste varje kvarter vara en blandning mellan bostads- och hyresrätter, både billiga och dyra. Kollektivtrafiken kommer få bra underlag när staden förtätas och måste därför byggas ut.

    Det måste bli ett omedelbart stopp på bostadsenklaver likt den som ska byggas på Kvibergsängar. Det måste även bli stopp med att främja massbilism (vilket dessa enklaver gör) genom att bygga stora parkeringshus i staden (Gårda).

    Rivningen av Gårda-kvarteren är att göra allt fel. Man river fungerande kvartersstad för att bygga parkeringshus. Det finns ingen logik i det om man vill bygga en hållbar stad.

  4. Bertil Ågren skriver:

    Jag har skummat igenom alla inlägg här och jag tycker att signaturen ”Olof” har ett bra perspektiv på utvecklingen. Göteborg har växt på alla breddar men inte från stadskärnan och utåt. Det finns massor av ingemansland som måste bebyggas (förtätas) för att Göteborg skall bli en stad som kan kallas storstad. Skall man vara riktigt visionär – som efterfrågas – tycker jag ett långsiktigt mål skall vara att låta alla från ytterområdena komma in och bosätta sig i mer centrala lägen. Genom att bygga massivt i centrala lägen sker en – över tid – förflyttning från feltänkta ytterområden till en levande stadskärna. Jag vet att detta går på tvärs med den planering som ligger nu där man försöker etblera verksamheter och nya boendeformer ute i Angered bland annat. Det är på sitt sätt lovärt, men inte enkelt och inte en ”naturlig” stadsutveckling. Det är i någon mån en fortsättning av sovstadstanken. Göteborg måste gå från liten storstad till något häftigare och intressantare!

  5. Eva-Lena Haag skriver:

    Bra debattartikel, som visar hur initiativ från oppositionen ”skrotas” för att senare tas upp av majoriteten. Det är ett politiskt rävspel av majoriteten, som tyvärr hindrar en nödvändig utveckling av Göteborg som stad. Det måste ske en förändring nu! En stadsarkitekt är bra, men ett maktskifte i Göteborg är helt nödvändigt för att det ska hända något.

  6. Karim skriver:

    Spännade blogg. Hittade hit via er intressanta artikel i GP. Rosenlund och många andra områden i Göteborg behöver förnyas och förändras – det måste ske om vi vill ha en levande stad. Jag vill gärna se fler höghus. Är regelbundet både i Stockholm och Malmö och det märks allt mer att Göteborg hakar efter. En stadsarkitekt och ett maktskifte (sossarna har ju fått styra så länge – utan resultat) kanske skulle vara den bästa lösningen?

  7. Ulla Palmgren Kristina Palmgren skriver:

    Vi föreslår att ett antal våningar byggs på ytterligare av Thulehuset , kanske med bostäder blandat med annan verksamhet. Gärna flera våningar högt så att det blir ett synligt höghus. Thulehuset ligger i hörnet av Östra Hamngatan och Norra Hamngatan. Idag är Brunnsparken och Gustaf Adolfs Torg enbart något som alla verkar bara springa förbi eller möjligtvis ha som väntplats för att gå/resa vidare.
    Många vackra och gamla byggnader ligger just här omkring och ett högt hus, eller tom två (tex motsatta hörnet av Nordstan), kanske hade gjort så att både Brunnsparken och Gustav Adolfs Torg hade fått en plats som central punkt istället som det är idag.

    Ulla och Kristina

    • Olof skriver:

      Ja, varför inte? Hela området behöver en extreme make-over.

      För mig är Brunnsparken ungefär lika vacker som miljonprogramshusen i Nordostpassagen i dagsläget. Det finns några äldre hus kvar som ger en värdighet till stadsrummet, men rivningsårens byggnader uppförda en brutalistisk stil gör att helhetsintrycket blir som en misslyckad plastikoperation. Jag gillar förvisso de stora glasfönstren runt ingången vid Nordstan, de känns stadsmässiga.

      Arkaden är ju ett annat ångestladdat exempel, i synnerhet det patetiska klocktornet, som en hånfull påminnelse om det vackra huset som en gång stod där.

      Det nya hotell opera är ju inte heller något att direkt fröjda sig över. Skandal att de hittade ett kryphål och lyckades riva det gamla.

      Det är hemskt att Nordstan skall behöva vara det första många människor ser när de kommer till Göteborg med tåg/buss etc.

  8. Christer Wannheden skriver:

    Jag upptäckte först idag 11/1 att denna sida fanns och har tagit del av de många intressanta kommentarer som hittills har kommit in. Detta visar ju att det är helt rätt av Fp att profilera sig på stadsbyggnadsfrågorna. Detta i synnerhet som dessa har misskötts i så många år i Göteborg.

    Städer, liksom byggnader, skall byggas inifrån och ut. Göteborg har byggts tvärtom med följd att det blivit den glesaste storstaden. Men redan för 15 år sedan konstaterade Stadsbyggnadskontoret att det gick att förtäta staden utan att ta i anspråk t.ex. grönområden. ”Det går att bygga ett Halmstad i centrala Göteborg”.

    Men över blockgränserna verkar en tillnyktring ha skett. Planerna på den Centrala Älvstaden har, vad jag förstår, en tämligen bred politisk förankring. Målet är att till 2020 centralt bygga för 40 000 nya arbetsplatser och 30 000 boende. Till 2025 skall andelen kollektivtrafik öka från knappt 20 till 40 procent. Detta är med den ökade befolkning mer än en fördubbling!

    Förtätningen i den centrala delen av staden planeras ske genom utbyggnad av Backaplan, Frihamnen, Gullbergsvass och Ringön i nu nämnd ordning.

    Frågan är om man är och blir lika överens om medlen för att nå dessa gemensamma mål, med ledorden förtätning och blandstad.

    Regionalt är man också överens om att en tillväxt av Göteborg, i synnerhet dess centrala delar, är en förutsättning för regional tillväxt. Detta betraktades ju tidigare som motstridiga och inte kompletterande intressen. Man har blivit pinsamt medveten om att arbetsmarknadsregionen i Skåne har växt om den Västsvenska i absolut storlek, detta utan att räkna in Köpenhamn.

    En första förutsättning för den planerade tillväxten är att säckstationen i Göteborg kompletteras med Västlänken som möjliggör genomfart och flera av- och omstigningar. För detta krävs en politisk insikt och vilja till kommunal, regional och statlig samfinansiering, som varit framgångsrikt i Malmö och Stockholm. Sossarnas nya regim i Göteborg har sent omsider i detta avseende tack och lov gjort en helomvändning. En samsyn i Västsverige krävs för att lyckas rikspolitiskt.

    Efter dessa allmänna synpunkter på den spännande stadsbyggnadsframtiden i Göteborg framför jag mina åsikter om några av de frågor som ställts.

    1. Visst behövs en stadsarkitekt även i Göteborg. Men det krävs också respekt från politiker för den profession och kompetens som en sådan roll med bakomliggande organisation representerar.
    2. Den Centrala Älvstaden byggs i huvudsak ut på Hisingen. Fler centrala förbindelser än att bara ersätta den befintliga Göta Älvbron kommer att behövas. Främst med hänsyn till gång-, cykel och spårvägstrafik bör dessa broar (centrala tunnlar fungerar inte) vara så låga som möjligt och öppningsbara. Som på andra ställen i världen går det att styra öppningen för båttrafiken till i huvudsak nattetid. Även om Vänertrafiken skall värnas har den inget med Göteborgs Hamn att göra. Dit går all trafik på spår eller väg.
    3. För de Stenabåtar som inte klarar att gå under en framtida bro för kollektivtrafik vid Stigberget på säg 21 meters höjd bör terminalen på sikt flyttas.
    4.Plan- och Byggprocessen fram till byggstart måste effektiviseras utan att ge avkall på medborgarinflytande och demokratisk process. Det finns för många överklagandenivåer. Sverige missar många företagsetableringar eftersom det finns följande utbredda uppfattning: ”I Sverige tar det minst sex år att få igenom en byggplan medan det i grannländerna finns reglerad tidsåtgång för samtliga steg på max 2 år.”
    5. Eftersom jag själv bor i Gårda kan jag inte låta bli att kommentera diskussionen om landshövdingehusen. Man kan inte ta det begreppet så onyanserat som alla (inklusive Kjell Björkqvist) gör.
    Dels finns det två ”halva” kvarter mellan Fabriksgatan och E6 som redan när denna byggdes revs till hälften. Detta läge är bl.a. av bullerskäl inte lämpligt för bostäder. Hit kan parkeringshusen hänvisas
    Dels finns det stora kringbyggda kvarteret mellan Fabriksgatan och Åvägen. Detta tycker även jag är väl värt att bevara. Familjebostäder verkar redan ha inlett välbehövligt upprustningsarbete.

    • Marianne skriver:

      Christer, du har helt rätt angående plan- och byggprocessen. Det är inte konstigt att småföretagare inom branschen flyr Göteborg, vilket är ett stort problem, eftersom små byggare allt som oftast också bygger billigare.

      • Christer Wannheden skriver:

        Marianne,

        Jag avsåg inte i första hand företag i byggsektorn. Det är värre än så! Företag som vill beställa byggnader för nyetablering eller utökning av befintlig verksamhet väljer ibland av detta skäl att låta bygga i annat land på grund av de långa ledtiderna från beslut till projekteringsstart.

        Processen därefter i Sverige har emellertid internationellt sätt gott rykte avseende såväl kvalitet, tid som kostnader.

  9. Lars Ekström skriver:

    * Göteborg behöver absolut ha en kunnig och självständig stadsarkitekt!
    * Stenas Danmarksterminal borde ligga vid Bananpiren.
    * Nya Göta Älv-bron bör vara ungefär lika hög som den nuvarande.
    * Landshövdingehus brukar vara trivsamma och värda att bevaras, men det lilla området i södra Gårda är numera alltför illa beläget intill motortrafikleden, inte någon bra boendemiljö. Bygg gärna parkeringshus där!
    * Bygg inte hus enbart för studerande, men det finns ett stort behov av små och billiga lägenheter.
    * Förståeligt att privata byggmästare föredrar att bygga dyrt och lyxigt, men varför bygger inte den så kallade allmännyttan enkla och billiga hyreslägenheter när det finns stor efterfrågan?
    * Fel att lägga ut hela områden på anbud, då kan bara stora byggare vara med. Planera hela området men ta in anbud på enstaka hus, då kan även små byggfirmor vara med och konkurrensen blir mycket större.
    * Förtätning bör göras försiktigt, så att boendemiljöer inte förstörs!
    * Skansen Kronan är en historisk sevärdhet som inte bör döljas! Berget bör göras till en snygg park. Sidan mot Risåsgatan bör inte bebyggas. Skanstorget bör få parkering under jord, någon envånings affärslänga dock inte utmed gatan, och en liten plantering med bänkar.
    * Beträffande Skeppsbron, Gullbergsvass och Ringön: planera med tanke på framtida översvämningsrisk!
    * Om man skall ha höghus i en sådan liten stad som Göteborg så måste de vara fåtaliga. Ett är ett monument, tio är en snårskog.

    • Olof skriver:

      Även om det kanske inte är optimal boendemiljö intill leden, så är det absolut inget skäl till att riva: lokalerna behöver inte användas som bostad utan kan fungera utmärkt för ateljéer (om det nu skulle vara så farligt att man inte får lov att bo där).

      Parkeringsplatser skulle alltså vara viktigare än att människor har någonstans att bo? Det är ingen stad jag skulle vilja leva i.
      YimbyGbg har skickat in ett förslag till SBK där de visar att det finns plats för parkeringsgarage i området utan att bebyggelsen behöver rivas, och att det i så fall snarare skulle fungera som en bullerdämpare.

      Landshövdingehusen vid sidan av Skansberget revs för att lämna plats för studentlägenheter, men pga massiv avfolkning av innerstaden, ut till villaförorter, fanns det inte längre något behov under tidigt 70-tal (tusentals lediga lägenheter i miljonprogrammets förorter etc). Nu, 2010, finns det däremot behov igen, men då är området med de grafittimålade murarna helt plötsligt ”riksintresse”.

      Hur kan du vara emot att bebygga Skansberget och samtidigt vara för att riva Gårda till förmån för parkeringsplatser? Hade du varit mer positiv om de föreslaget att bygga ett parkeringsgarage upp mot slänten av Risåsen?

      Göteborgsregionen har växt oerhört mycket, samtidigt som staden snarare har krympt (pga rivningar, dragning av trafikleder och att förortsmässig bebyggelse varit på modet sedan funktionalismen slog igenom.)
      Göteborg har alltså inte en innerstad som står i proportion med hur mycket människor som nu bor i området, eftersom riktig stad inte byggts på snart 80 år. Istället har vi efter amerikansk modell glesat ut staden och överkommit de långa avstånden med massbilism och stora trafikleder.

      Det vi behöver är en förtätning, det finns mycket människor som vill bo centralt i staden – och det finns mycket plats. Det finns många vinster, både miljömässiga som ekonomiska etc.
      Problemet är att nästan varje tänkt byggnation överklagas av en, eller flera personer, av ren missunnsamhet inte vill ha. Oftast har dessa personer redan allt på det torra och en attraktiv bostad i centrum, men de vill helt enkelt inte ge andra människor samma möjlighet. Helt plötsligt förvandlas en ren impedimentsyta med vildvuxen sly till ”en grön lunga, en oas”.

      Vad gagnar staden mest: nya centrala bostäder, eller att en bostadsrättsförening upplever att deras siktlinjer förändras något?

      Vi behöver en ny plan- och bygglag. Vi behöver också följa översiktsplanen och bygga riktig stad igen, med ett slutet gaturum och verksamheter i bottenvåningen.

      • Vagabond skriver:

        Alla städer med självaktning och som vill ha liv och rörelse i stadsbyggnaden ser till att etablera verksamheter i bottenvåningen. Linnegatan är bra exempel, tyvärr finns det inte många andra i Göteborg. Därför kan det vara en poäng att ta med detta vid planeringen av nya områden!

  10. Morgan skriver:

    Ja varför inte en stadsarkitekt, en som vågar lite. Och ja, vi behöver bygga på höjden och varför då inte bananpiren eller heden för den delen som är så mycket outnyttjad värdefull mark i hjärtat av Göteborg. Jag såg ett montage av Göteborg med en skyline på bananpiren mitt emot läppstiftet. Det var vackert att se, det hade verkligen gjort sig vid vattnet.

  11. Kristina Palmgren och Ulla Palmgren skriver:

    Riv inte landshövdingehusen i Gårda. De är en del av Göteborgs historia och ger ett trevligt inslag i stadsbilden. Vi har dessutom, tyvärr, inte så gott om bostäder här i Göteborg. Även Gårdaskolan ligger illa till för att den ska få vara kvar.

    Landshövdingehusen i Gårda ger också möjlighet till en levande närmiljö. Flertalet företagare är säkert intresserade av att vilja etablera sig i området då flera av landshövdingehusen har möjlighet till att hyra ut lokaler i bottenvåningarna. Det blir en levande stadsbild och en förtätning av området kommer på köpet.

    Många turister som kommer till Göteborg passerar området på väg till t.ex. Valhallabadet, Liseberg, Korsvägen, Universeum och Världskulturmuseet. Finns det bland landshövdingehusen i Gårda då även ett livligt butiks- och affärsliv så kommer turisterna säkert att göra ett besök även där under sin tid i Göteborg. Gårda kan bli ett nytt Haga.

    Åtskilligt har hänt i Göteborg under de 15 år som gått sedan önskemål om att riva landshövdingehusen i Gårda uttrycktes av Svenska Mässan och P-bolaget, ägare till Focus-huset med tomtmark, för att därigenom skapa ett Evenemangsområde. Svenska Mässan borde kanske ta sig en ny funderare om hur att utvidga evenemangsverksamheten utan att för den skull också riva den befintliga stadsdelen i Gårda. Om Gårda rivs så går det inte att återställa de gamla landshövdingehusen som är en del av Göteborgs historia.

    Rekommenderar att läsa: Översiktsplan ÖP99, (samrådshan

  12. Anna Eriksson skriver:

    Ni tar upp många intressanta frågor i texten ovan. Jag väljer att kommentera en av dessa just nu, kanske återkommer jag med mina tankar om några andra vid ett senare tillfälle.

    På frågan ”Ska lägenheterna i Gårda bevaras?” blir mitt svar ett klart och tydligt JA! Dessa är den sista lilla rest som finns kvar av den ursprungliga bebyggelsen i Gårda. I Göteborg har man rivit och rivit och rivit. Landdala, Masthugget, Olskroken, Annedal, alla dessa gamla arbetarstadsdelar har rivits. Ska rivningsvansinnet aldrig upphöra i Göteborg?

    Att riva (billiga) centrala lägenheter i en stad med sådan bostadsbrist som Göteborg lider av, för att ersätta bostäderna med parkeringshus, det borde vara strängerligen förbjudet. De som bor i Gårda vill ju inte att husen ska rivas. Och det brukar inte vara svårt att få uthyrt när en lägenhet blir tom. Att luftkvaliteten skulle vara sämre i Gårda än på andra ställen i Göteborg där det finns bostäder stämmer ju inte heller.

    I Göteborg verkar man ha snöat in på det här med evenemangsstaden. Allt annat blir liksom underordnat det som man tror gynnar staden som evenemangsstad; massor av parkeringsplatser, stora arenor, mässan, Liseberg, osv tätt inpå varandra. Man tror att det blir något bra och säljande av att allt ligger på en plats och det finns gott om parkeringsplatser – smidigt och bra för besökande. Staden får säkert in en hel del intäkter tack vare detta. Men om vi frågar oss vad besökarna får för intryck av vår stad efter att ha varit på vårt evenemangsstråk tror jag mycket väl att många kan komma att svara ”Stort, stelt, opersonligt”. För det är så det blir när man tar bort allt gammalt, allt det som visar hur staden funnits där och utvecklats successivt under århundraden (totalsanering är vi ju som bekant bra på i Göteborg). Att bevara Gårda och göra något bra av det, exempelvis som man föreslår i den här artikeln http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.121921-lat-garda-bli-ett-kreativt-centrum-i-framtiden tror jag kan höja värdet för Svenska Mässan långt mer än vad ett parkeringsgarage på platsen för nuvarande Gårda skulle göra. Om man är på kongress på Svenska Mässan tror jag det för många är långt mer lockande att ta en liten promenad i ett levande och kreativt Gårda, äta sin lunch på ett kafé där, ta en titt på vad en lokal keramiker har att erbjuda osv, än det är att äta inne på Mässan och även mer lockande än att ge sig ut bland bilarna på Korsvägen i jakt på mat. Jag har själv varit en del på kongresser i USA. Där har man i stor utsträckning gjort så som man är benägen att göra i Göteborg, nämligen att riva kvarter efter kvarter för att bygga sprortarenor och kongresskomplex. Praktiskt kanske men ack så tråkigt! Tänk så mycket trevligare det varit om lite äldre bebyggelse fått står kvar. En liten promenad i sådana omgivningar rensar huvudet och förbereder på ett mycket bättre sätt för eftermiddagen på kongressen. Tyvärr är intrycket av många av dessa amerikanske städer jag kongressat i ”Stort, stelt och opersonligt”. Låt oss inte göra misstaget att förstöra det som kan bli något bra och en tillgång för Göteborg. Låt oss istället utveckla miljön runt Mässan till något bra. Bevara Gårda och satsa på att göra området attraktivt för Göteborg.

  13. Olof skriver:

    Det Göteborg behöver är sammanhängande stadskvarter med verksamheter i bottenvåningen. Det är ingen slump att områdena kring Linnégatan är attraktiva. Den fysiska strukturen är oerhört viktig; vi kan inte längre bygga glesa, perifera miljonprogramsområden som det gjorts de senaste 80 åren, och tro att det ska resultera i blandstad.

    Göteborgs centrum behöver förtätas rejält, befolkningen där har minskat med omkring 50 000 sedan 50-talet pga sammanslagning av mindre lägenheter mm.
    Heden bör bebyggas: börja med att fortsätta stråken som korsar Avenyn. Om det sker under en längre period blir arkitekturen mer varierad också. En spårvagnslinje bör absolut gå tvärs över Heden (skippa brunsparken påväg österut). På så sätt knyts Skånegatan ihop med 1800-talsstaden.

    Även området kring Järntorget måste förtätas, det går inte att ha parkeringar utspridda i markplan när samma mängd bilar skulle få plats i ett parkeringsgarage, särskilt inte i ett såhär centralt och bra läge.
    Själv tycker jag att Göteborgs centrum ska förflyttas mer mot älven, då måste vi har många låga broar som knyter ihop staden med Hisingen. Det krävs helt enkelt integration.

    Jag skulle gärna se moderna landshövdingehus i halvcentrala områden. Börja med att bygga upp husen som revs vid Skansberget på 70-talet.

    Göteborg har generellt blivit fulare med åren: plåt har satts upp på förr vackra träfasader, gedigna stenhus har rivits till fördel för Sovjet-komplex (Nordstan) etc. Vi behöver en återgång till vackra byggnader som ideal. Jämför Brunnsparken före och efter grävskoporna, Masthuggsterassen och Nordostpassagen.

    Storgöteborg har växt enormt, men själva staden Göteborg har nog snarare krympt sedan rivningsvågen och de stora trafiklederna kom. Vi behöver mer funtionsblandning. Jag ser gärna att man överdäckar motorvägarna som delar staden, och bygger ihop så som det var innan: tät blandstad.

  14. Ulla Palmgren skriver:

    Studentbostäder är viktigt! Vi ska ju vara kunskapsstaden och då bör det finnas möjlighet att också kunna ha någonstans att bo under sin studietid.
    Kan inte Göteborgs Kommun upplåta kv. Makrillen i Gamlestaden mitt emot SKF för att bygga ett höghus bestående av ettor och tvåor? Nuvarande parkering skulle kunna flyttas till kortsidan av SKF mittemot systembolaget och där bygga till en våning på nuvarande parkering.
    Bensinstationer ska ju ligga en bit från bostadsområden. Praktiskt hade väl varit att flytta bensinstationen ut till Gamlestadsvägen och på plats samtidigt anlägga en station för el-bilar.
    Översiktsplanen från 2006 som gäller ombyggnaden av SKF:s gamla byggnader handlar väl bara om verksamheter i första hand och inte bostäder ? Hur blir det med idrottsanläggningen, kommer den att försvinna?
    Kollektivtrafiken vid hållplats Gamlestadstorget är bra. Det finns fyra spårvagnslinjer nr 6, 7, 8, och 11 från Kortedala-Bergsjön in till Centrum. En av dem tar snabbspåret in till stan. Restiden blir ca 20 min till Chalmers. Åker man vidare med samma linje tar det 35 min totalt till Pedagogen vid Grönsakstorget.
    Knutpunkten Gamlestadstorget är mycket viktig. Hållplatsen erbjuder flera busslinjer, spårvagnslinjer nr 4 och nr 9 från Angered via snabbspåret in till Centrum och även spårvagnslinjerna från Kortedala-Bergsjön.
    Idag ser det inte bra ut för Gamlestaden. (Varför ser det inte bra ut? Är det att ett knutpunktsområde inte nyttjas tillräckligt? Att marken runtomkring inte används till sin fulla potential utan att den går att utveckla för att tillgodose behov från bla studenter? Gör det att det blir mer liv och rörelse i området som motverkar, dämpar och eliminerar att tråkiga händelser och situationer uppstår och som gör att folk kan känna sig trygga?

    • Jens E skriver:

      Bygg gärna ett par kvarter med studentlägenheter, men se också till att få med en del större lägenheter. Bra att få lite olika folk i huset, så det inte riskerar att stå tomt över sommaren när studenterna åker ”hem-hem” till mammas mat och sommarjobbet…

  15. Ulla Palmgren skriver:

    Nej, bygg inte bostäder på Skanstorget utan låt den gamla saluhallen som revs år 1941 återuppstå igen.
    Idag vill man bara skynda sig förbi Skanstorget så fort det är möjligt inte ens den lilla oasen mitt på Skanstorget lockar till en vilopaus.
    Det vore trevligt om Skanstorget kunde bli en mötesplats igen med affärer och torghandel. Historiskt sett har det funnits affärer med förnödenheter t.o.m. korsettfabrik, dansställe, biografer runt Skanstorget. Ambullerande teater förekom också på torget. Olof Asklunds bageri låg på Risåsgatan en tvärgata till Skanstorget och varje morgon luktade det så gott nybakat bröd. Naturen ska också värnas upp mot Skansen Kronan. Sommar som vinter är det ett rikt fågelliv i träden.

  16. Göran skriver:

    Vi måste börja ta vara på stadens lokala torg och dess attraktionskraft. Bygg bostäder och kommersiella lokaler på torgen, så även på Skanstorget, – det skapar bättre liv och rörelse. Bort med parkeringen och ner med den under jorden. Sen måste Göteborg bygga mer på höjden. Ska det vara så svårt?

  17. Viktoria Lindén skriver:

    Jagvillhabostad.nu har sammanställt UngBo, en skrift där enkla verktyg för att reducera byggkostnader är sammanställda. Ta fasta på detta och möjliggör på så sätt att mer byggs till en rimlig hyra! Detta är relevant för såväl hyres- som bostadsrätter och studentlägenheter.
    UngBo: http://www.jagvillhabostad.nu/getfile.php?id=123

    1. Gårda
    I en stad med så utpräglad bostadsbrist som Göteborg borde inte rivning få komma på tal om det inte är en förutsättning för ett tillskott på bostäder på den aktuella platsen. Behåll Gårda och/eller rusta upp det, men riv det inte till förmån för parkeringsplatser!

    2. Studentbostäder
    Studentbostäderna kan spridas ut över stan och integreras med hyresrätter i flerbostadshus för att lättare få ett tillskott på bostadsmarknaden. Viktigt att poängtera är att p-normen är överflödig när det gäller studentbostäder samt att goda kollektivtrafiksanslutningar är mer relevant.

    3. Kompetens i byggandet
    Gör referensgruppsarbete till standard – fråga dem som det byggs för vad de vill se i sin bostad. Många nyskapande idéer kommer från brukarna själva.

    4. Snabbare byggprocesser
    Det är svårt att förändra människors rädsla för förändring. Men det måste likväl göras! Kanske skulle medborgardialog och aktivt samarbete med de befintligt boende i ett område minska motsättningarna mot ett nytt bygge. Det är viktigt att betona fördelarna med att det byggs, t.ex. att ett område blir mer attraktivt när döda ytor tas tillvara.

    Annars kan man utnyttja det faktum att projektet drar ut på tiden genom tillfälliga bygglov och volymelement: http://www.jagvillhabostad.nu/text/2009/11/snabba-hus

    5. Boendeformer
    Bygg yt- och kostnadseffektiva lägenheter som unga kan efterfråga spridda över olika stadsdelar! Utrymme finns t.ex. invid Synvillan, Röda Sten och Änggården för att nämna några.
    Öronmärk bostäder till unga och främja nybyggnation av sådana lägenheter genom att ställa krav på byggherrar som ansöker om markanvisning.

    6. Boendekarriär
    Det är inte ett bra förslag att underlätta ombildandet av hyresrätter när bristen på just denna boendeform är så utspridd. Om detta ska ske måste först en plan för att säkra tillgången på hyresrätter utarbetas.

    Viktoria Lindén
    Ordförande jagvillhabostad.nu Göteborg

  18. Berit Krantz skriver:

    Ett väldigt bra initiativ, att öppna detta forum för alla medborgare!
    Naturligtvis behöver Göteborg en stadsarkitekt – någon som har förmåga och kunskap att se helheten också i ett längre perspektiv. T ex fram till Göteborgs 400-årsjubileum 2021, det är faktiskt bara 11 år kvar! Jag förutsätter att man ska anordna någon form av jubileumsutställning i större skala, jmf Göteborgsutställningen 1923. Delar av den finns ju fortfarande kvar. Man kan t ex använda området Gullbergsvass som utställningsområde, det behöver rustas upp och det ligger centralt.

    En infrastrukturfråga som knyter an till detta är om man bygger en högbana från Landvetter in till stan. Kabiner som går på en bana som står på pelare. och ersätter flygbussarna, hållplats vid Liseberg och Centralen. Det blir inga avgasutsläpp, inga tidtabeller att passa, det går snabbare, inga trafikstockningar och den är inte väderberoende. Det skulle bli den första i Sverige och bli ett extra dragplåster till evenemangsstaden Göteborg.

  19. Eva-Lena Haag skriver:

    -Göteborg har ett fantastiskt läge vid älven som inte utnyttjas. Flytta Stena det kan blir både bostäder och allmänt ”stråk”.

    -Bygg runt om Heden med rödbrunt tegel som smälter in med andra byggnader där. Ett par höghus och lite lägre hus.

    -Bebygg Skanstorget och varsamt runt Skansberget, förstår inte varför planerna vid Skansberget skrotades.

    -Svalebo kan bli ett fint område, det är omöjligt att spara alla grönområden, Slottsskogen ligger ju nära.

    -Nya Varvet har det funnits planer i åratal, finns en hel del mark som Källfelt äger , blir ett fint område.

    -Låt olika byggföretag komma med förslag och anlita olika arkitekter och bygg i stilar som passar in – brunrött tegel passar på många ställen i Göteborg.

  20. Ulla Palmgren skriver:

    Se in i framtiden trodde jag inte var möjligt men jag har fel för det kan Sjöfartsverket göra. Läste att Sjöfartsverket har kommit fram till att slussarna vid Brinkebergskulle (1 st), Trollhätte kanal (4 st) och vid Lilla Edet (1 st) är utslitna om ca. 20 år. Slussarna ska därmed stängas om 30 år för kommersiell trafik men fritidsbåtar avses fortsätta nyttja slussarna. Anledningen, enligt Sjöfartsverket, är att det är olönsamt att rusta upp slussarna. Dessutom ska VTS West Coast sjötrafiksinformation flytta till Södertälje. Enbart trafikövervakningen för västkusten ska stanna kvar i Göteborg. Ytterst handlar det om en farled till och från vårt stora innanhav Vänern. Vad händer med Göteborgs Hamn? Allting ska väl inte fraktas på järnväg och motorväg i fortsättningen? Är detta rimligt? Vänern är en enorm naturtillgång! Och i kanalen ligger en enorm möjlighet för frakt och den bör fortsätta användas. Låt farleden mellan Göteborgs Hamn och Vänern få vara kvar!

  21. Ulla Palmgren skriver:

    Hisingen med ca 135.000 fast boende samt ett stort antal (?) inresta till olika arbetsplatser bör väl få ta sig till och från Hisingen på ett bra sätt. Nya Götaälvbron ska vara hög och synlig. En hög bro som kan göra att spårvagnar, lastbilar, bussar och där även utrymme finns för cyklister och promenerande är lämpligt. En bro som tvingar båtar att nattetid passera p.g.a. brohöjden låter befängt. Kan det i sin tur föra med sig något olämpligt likt buller för boende i hamnområdet före och efter bron om det ska passera båtar på natten ?

    Ulla Palmgren

    • Jens E skriver:

      Problemet med högbroar är att de tar väldigt mycket extra plats i form av påfarter och ramper, något som man kan slippa i hög grad med en låg bro – eller ännu hellre flera.

  22. Adam Cwejman skriver:

    Jättebra initiativ att öppna upp dialogen bortom styrelsemötena!

    Staden utgörs och är till för dess invånare, ibland för man intrycket att politikerna tycker att staden har ett egenvärde och ska bevaras bara för att…

    Med Göteborg har man redan börjat åtgärda problemen, byggandet på båda Älvstränderna måste öka. Det finns många platser i Göteborg där man bör bygga mer och tätare samt högre! Snacket som siluett är tröttsamt och när det kommer till kritan måste man sätta värdet mer boende mot stadssiluett och då är det uppenbart att folks väl och ve måste gå före en inbillad idé om stadens ”sanna” höjd.

    Jag tar och försöker komma med input på några av frågorna i första frågan:

    • Var i Göteborg kan man förtäta?

    Det är främst i innerstaden man bör förtäta. Det finns en rad döda ytor som kan hittas och bebyggas. Ett exempel är de stora gräsplanerna längs femmans linje. Där finns mycket yta och all infrastruktur på plats redan!

    • Ska Skanstorget bebyggas?

    Det är ju en parkering nu och troligtvis kan det inte bli sämre. Möjligheten för att skapa ett ”ordentligt” torg är små och därför är kanske bebyggelse att föredra.

    • Vad tycker du om det förslag för Skeppsbron, den del av Södra Älvstranden som ligger mellan Rosenlund och Stora Bommen, som Stadsbyggnadskontoret har tagit fram?

    http://www.alvstranden.com/images/uploads/file/skeppsbron_web/skeppsbron.html

    Denna bild ser lysande ut. Kvartersbebyggelsen skapar en känsla av kontinuitet. För mycket tomma ytor behövs inte, eftersom det blåser konstant är det bättre att se till att bebyggelsen ligger nära vattnet (som på förslaget). Det är centralt att ha bebyggelse som är både boende/affärsverksamhet annars kommer inte människor att gå dit ”naturligt”.

    • Ringön, Frihamnen och Gullbergsvass är idag tre områden som skulle kunna exploateras för bostäder och kontor, vad tycker du?

    Ja! Småindustriområden så centralt är skandalöst. Problemet med marknivån måste dock lösas.

  23. GAISaren skriver:

    Våra förorter är segregerade och behöver blandade boendeformer. Idag härskar hyresrätterna där och det måste brytas. Därför borde politiken i Göteborg släppa allmännyttans vakande hand och låta fler få möjligheten att äga sin bostad. Det skulle samtidigt skapa rörelse på boendemarknaden och möjlighet till ett påbörjande av en boendestegring för den som vill.

    • integration skriver:

      Förorterna är segregerade, men inte de förorter du antyder. Det är de etniskt homogena villamattorna vid kusten som är segregerade och vad värre är – segregerande. Det är här insatser måste göras; de som har låg köpkraft kan inte välja att integrera sig, det kan bara de som röstar med sina rika fötter.
      Fler almännyttiga hyreslägenheter i de välmående förorterna!

      • Svempa skriver:

        @”integration”: Nu låter du nästan som den där kommunisten i Göteborgs kommunfullmäktige. Vad ni inte verkar förstå är att rika också gillar att bo i hyresrätt, speciellt om dom byggs i ”rätt” område.

        Du kan glömma att det skulle flytta in fattiga, dom väljer äldre områden som medelklassen lämnar (och då sjunker hyran och omsättningen stiger). Ditt projekt i Askim kommer förmodligen aldrig att lämnas av medelklassen såvida man inte bygger jävligt fula hus. Men det kanske är det du förspråkar, ”commie blocks”?

        För övrigt, vilken fattig sate vill bo i Askim? Man måste ju äga bil för att ta sig in till stan!

        Nej, Göteborgs framtid ligger i förtätning av den centrala staden. GAISarens idé om att sälja ut populära områden i allmännyttan är också bra. Det kan vara ett steg för att höja förorternas status.

  24. Jonatan skriver:

    Jag tror mycket på det här med att göra Ringön, Frihamnen och Gullbergsvass till bostadsområden, gärna främst lägenheter i blandade storlekar och en stor portion studentlägenheter.
    Jag vet inte om det stämmer, men jag har hört att Ringön är världens mest centrala industriområde……

    Det här är inte bara en del i att lösa bostadsbristen, det är också en fråga om att bygga bort segregationen, om bra lägenheter, med rimliga hyror blandat med bostadsrätter byggs samtidigt, bredvid varandra och att detta görs på båda sidor av älven samtidigt, kan vi vinna mycket.

    Med bra förbindelser där över, blir staden inte så avskuren som den är idag. Det kan om det görs på bästa sätt skapa nya möjligheter för en mer integrerad stadsdel.
    Om ambitionen inte blir att bygga för häftigt utan att verkligen satsa på en extremt blandad stad, med blandad befolkning, blandade hus och en utnyttjad och bra kommunikationer över älven i mitten kan hela stadsdelen bli en positiv symbol för det mångfaldssamhälle vi faktiskt lever i idag.

  25. Ulla Palmgren skriver:

    Ja, jag tycker att Stena Lines Danmarks terminal ska flyttas. Mitt förslag är Majnabbehamnen som idag är en terminal för ankommande färjor. Om Stena Line flyttas från nuvarande läge förändras exteriören vid Masthugget och Långgatorna till det bättre. Utsikten blir att man får se mer av Ramberget och Hisingen istället för en stor båt i förgrunden. Jag tror ej heller att det skulle störa resande med Stena Line om det blir Majnabbehamnen. Passagerarna behöver bara lägga på ca 5-10 minuter till i resväg. Trevlig resa!

  26. Ulla Palmgren skriver:

    Ett utmärkt förslag att vi ska ha en stadsarkitekt här i Göteborg. Det behövs en ”spindel i nätet”. De som menar att det kan bli en för ”spektakulär arkitektur” eller en ”som satsar på ekologisk stadsplanering” har inte förstått innebörden av en stadsarkitekt. Naturligtvis ska det vara en lämplig stadsarkitekt som kan hålla ihop frågorna om stadens utveckling.

    Ulla Palmgren

  27. Självklart behöver Göteborg en stadsarkitekt. Vill vi sträva mot en integrerad, hel och vacker stad som vi känner för och framför allt känner postivit för så utgör en viktig del det att våra byggnader reflekterar det vi vill stärva mot och uppnå. En stadsarkitekt kan hjälpa till med att skapa ett integrerat, funktionellt, propotionerligt, integrerat, kreativt, idérikt och vackert Göteborg.
    Den nya Göta älvbron ska naturligtvis vara hög. Och vara till för bilar, lastbilar (båda sorter helst drivna på miljövänligare alternativ förstås som tex el – forskning och näringslivet borde inom kort få fram bra, billiga och energikompakta batterier som tar lite plats och räcker länge!), kollektivtrafik, cyklister och de som vill promenera eller jogga. Göteborg behöver knytas ihop ordentligt och officiellt så att både norra och södra Älvstranden och Göteborg och Hisingen är EN stad full med möjligheter…dvs Göteborg. Den nya bron behöver vara hög så att den inte behöver öppnas stup i kvarten för att ett fartyg ska passera. Göteborgs hamn är livlig och aktiv och används och både hamnen och överfarten ska kunna florera i symbios där båda delar uppskattar varandra. För hamntrafiken kommer att fortsätta vara en väldigt viktig del av Göteborg och av Sverige. Hög bro, tack. 🙂

  28. Jonna Svensen skriver:

    det är inte rimligt att vi studenter ska betala så mycket som vi gör för vära studentbostäder. samtidigt
    är det varje termin brist på bostäder. Varför har vi gigantiska badrum – men små kök? bygg enklare, billigare. vi behöver inte lika hög standard på vårt boende som andra.

  29. Erik skriver:

    Höghus är vägen framåt! De som säger sig värna stadssiluetten eller miljön måste fråga sig hur Sverige kommer att se ut under 2000-talet. Så länge urbaniseringen fortsätter måste vi våga bygga högt, annars utestänger vi (ofta redan utsatta) grupper från stora delar av staden. Detta scenario är oundvikligt så länge urbaniseringen fortsätter och motviljan mot att bygga högt finns kvar. Öppna upp staden för fler genom att bygga mer!

  30. Daniel skriver:

    Hög bro bör definitivt byggas. Även om sjöfartsverket idag inte ser lönsamhet i att renovera slussarna i trollhättan om 20 år så finns det fortfarande 20 år av älvtrafik som är beroende av att kunna passera fritt på Göta älv. att bygga en låg bro är att begränsa områdets industriella utvecklingspotential och sätta en käpp i hjulet för jobbtillväxt. Kan påminna om att företrädaren till dagens bro var låg och byttes bland annat på grund av att lågheten förhindrade stadens industriella utveckling och hamnens verksamhet. En hög och bred bro med funktionell kollektivtrafik samt skyttel på älven är vad som behövs.

    /D

  31. Eva-Lena Haag skriver:

    GP skriver idag (12/11) att Göteborg är mycket sämre på att bygga än Malmö och Stockholm. Det finns en konservatism i Göteborg att allt ska bli vid det gamla och bygg inte där jag bor – det blev fullt när jag flyttade hit. Att bygga nytt tillsammans med det gamla, utan att riva är ett bra sätt, att förtäta. Alla människor måste acceptera att omgivningen där just jag bor förändras. Överklaganden leder till stora förseningar av byggande och därmed också fördyringar. Att överklaga leder till att bostadspriser går upp i pris vilket leder till att unga människor inte har råd och inte alla äldre heller. Det måste byggas både små och stora lägenheter i en stor stad som Göteborg. Att börja bygga vid Gullbersvass, vid Heden och på andra ”tomrum” som finns i staden kräver handlingskraftiga politiker och tjänstemän som samarbetar med olika byggföretag, små liksom stora.
    Det är viktigt att bygga både hyresrätter och billigare bostadsrätter. Samtidigt tror jag många vill äga sin lägenhet, de som inte vill det ska kunna hyra en lägenhet utan att betala 10-15.000 i månaden.
    Enklare lägenheter där var och en köper sin köks- och badrumsutrustning efter plånbok och smak kan minska kostnaderna. Visst eget arbete för att färdigställa lägenheter kan minska kostnaderna.
    Eva-Lena Haag

  32. Byggare och boende i Väster skriver:

    Kommunen har allt för låga hus det borde kunna byggas högre byggnader på fler platser, förtäta och skapa nya ikoner i stan. Se bara på Malmö! Läppstiftet är en fräck byggnad som börjar bli gammal – men den sticker ut. Det skulle kunna byggas mer på andra sidan, varför inte på piren?

  33. Johan skriver:

    Det är förvånande att Göteborg, som Sveriges andra stad, saknar en stadsarkitekt! Jag instämmer till fullo med er ambition att återinrätta en stadsarkitekt. För en sådan person skulle föra en mer samlad ledning av stadsplanearbetet. Se bara på vad som händer på norra Ävstranden – hur har man tänkt?! Det skulle stimulera debatter både bland göteborgarna och er politiker.

    Kommunen har allt för låga hus det borde kunna byggas högre byggnader på fler platser. Läppstiftet är en fräck byggnad som börjar bli gammal – men sticker ut. Det skulle kunna byggas mer på andra sidan, varför inte på Bananpiren. Kan ju passa på att göra det när den gamla bron försvinner.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s